Feb 07

Workshop – Samverkan på Hotel Eggers i Göteborg den 6 februari

Älvsborgsarkivet Förenings- och lokalhistoria bjöd tillsammans med kollegorna Bohusläns föreningsarkiv, Föreningsarkivet i sydvästra Götaland och Skaraborgs föreningsarkiv in till en workshop i Göteborg den 6 februari. Inbjudna var lokalarkiv inom Älvsborgsarkivets upptagningsområde, Kollegor från Blekinge, Halland och Skåne, Riksarkivet samt Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg, Västra Götalandsregionens koncernavdelning kultur och Stockholms stadsarkiv.

Välkomsttal av Conny Brännberg, kulturnämndens ordförande Västra Götalandsregionen. Varför använder vi skattepengar till kultur och varför satsar vi mer i Västra Götaland än på andra platser i landet?, det är frågor jag ofta får. Men varför ägnar vi oss åt kultur? Det kittet som får samhället att hänga samman och ger identitet. Kulturen förenar oss, därför tror vi på att satsa på kultur, den skapar mötesplatser där det uppstår utbyten, vi berikas och det bidrar också till integration. Kulturenen ger också trygghet och förståelser för vilka vi är och dem gör oss modigare att möta det annorlunda och okända. Identiteten är viktigt, dvs att veta var jag kommer ifrån, vad som formar mig och vår kultur, det är där ni kommer in, Men vi får inte glömma att se båda framåt och bakåt.

Conny Brännberg

Ni måste fortsätta med ert viktiga arbete med att spara och bevara, men vi måste också veta vad som ska gallras bort. Det är också viktigt att vi har många olika former av arkiv. Det finns en demokratiaspekt i detta och det är därför ett stort ansvar för samhället att se till det finns bra arkiv, det handlar ju om vårt kollektiva minne.

Om en enskilda arkiv och dess historia – Anna Ketola, vice ordförande Folkrörelsernas Arkivförbund samt arkivchef vid Skåne arkivförbund. Vårt föreningsarkiv är mycket speciellt i Sverige, närmast unikt i världen, något vi ägnat oss åt sedan mitten av 1800-talet. Föreningsarkiv och folkrörelse är t ex ord som inte finns i engelskan.

Folkrörelserna tog fart under 1960-talet, det lokala och historia blev mer intressant, sedan kom ”Gräv där du står-rörelsen” Sven Lindqvist. Bygdespel tillhör också tiden. Samtidigt uppstod frågan; var finns material. Man insåg behovet av att samla in material från föreningslivet för att bevara det för framtiden. Lokala och regionala arkivföreningar uppstod.

Därefter bildades Folkrörelsernas arkivförbund (1968)

Anna Ketola

som en nationell nod för de enskilda arkiven. Ansvaret för förmedlingen av statliga bidragen för de enskilda arkiven föll på Riksarkivet. Enskilda arkiv skulle upprättas i varje län. Därmed fokus på länen. därför har vi flera föreningsarkiv i Västra Götaland idag. Här finns också olika lösningar på verksamheten, t ex Älvsborgs län, där  föreningsarkivet bedriver konsultverksamhet och stödjer arkiv på lokal nivå, medan de andra tidigare länen Bohuslän och Skaraborg, arbetar mer centraliserat med en samlad arkivdepå. I övriga landet finns båda lösningarna. Det som förenar verksamheterna är att det är ideella organisationerna som huvudsakligen finansieras med offentliga medel. Med samverkansmodellen (efter 2010) gick vi in i en nu kulturpolitiskt modell, nu var det regionens som bestämde hur de statliga medlem skulle fördelas till de enskilda arkiven. Därmed finns också arkivfrågorna i kulturplanerna och arkiven har synliggjorts mer, men inte förstärkts resursmässigt.
Tidigare kom arkivmaterialet ofta in som gåvor, idag är det vanligare i form av depositioner, vilket sätter gränser för hur vi kan använda arkivmaterialet.
Professionaliseringen av föreningsarkiven har ökat och det finns en god omvärldsbevakning. Många är duktiga på att tillgängliggöra och berätta om denna typ v arkivmaterial t ex evenemanget Arkivens dag.

Gemensamt minne och gemensamt uppdrag – Lennart Ploom, stadsarkivarie i Stockholms stad.  Arkiven ger oss möjlighet att komma så nära historien som möjligt, ett lysande exempel är att byggnadslovhandlingar i Stockholm är arkiverade och bevarade sedan mitten av 1700-talet.
De enskilda arkiven kompletterar  och berikar de offentliga arkiven. De är de civila samhällets arkiv. Här ingår släktarkiv, företagsarkiv, föreningsarkiv osv.

Lennart Ploom

De enskilda arkiven har uppmärksammats mindre än de förtjänar. Ungefär 3000 personer arbetar idag med arkiv, det är många i förhållande hur många arkivorganisationer det finns. Det blir inte många medarbetare på varje institution, därför är det viktigt med samverkan för att stödja varandra.
Jag har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att utreda förutsättningarna och utvecklingspotentialen för föreningsarkivens i Västra Götaland samt föreslå kriterier för hur regionens stöd för dessa ska fördelas i fortsättningen.
Arkivsituationen idag, den digitala delen växer lavinartat och den analoga är redan idag en liten del i förhållande till denna. 98% av all information i världen idag är digital. Den analoga informationen digitaliseras idag för att göras mer tillgänglig, inte för att vinna utrymme och minska kostnaderna för förvaring – det skapas E-arkiv.
Grundläggande för demokratin är att vi har en öppen tillgång till arkiven och att de används. Nya sätt att nå (digital) arkivinformation och kopplas samman olika former av annan information blir viktigt i framtiden, t ex via våra smartphones.
Tillgänglighet och angeläget är viktiga ledord för framtidens arkiv.
Regionen har ett centralt strategiskt mål för kulturen: Deltagande i kulturlivet ska ökas, vilket innebär interkulturell dialog och att nå nya målgrupper.
Ett annat viktigt mål är hållbar landsbygdsutveckling som har regional relevans. Här handlar det om att motverka den ständigt pågående urbaniseringen och därmed utarmningen av landsbygden. Den lokala förankringen blir också allt mer viktig, även för de enskilda arkiven.
Viktigt att föreningsarkiven i Västra Götaland kan utveckla sin samverkan. En viktig fråga är här att utveckla stödet till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund.
Min förväntan på workshopen är att det kommer fram input från er som jag inte ser, dvs utmaningar och möjligheter som ni uppfattar utifrån era olika positioner.

 

Workshop Susanna Uppling, marknadsförare vid Stockholms stadsarkiv
– Fråga 1 – Enas om två- till tre utvecklingsmöjligheter/områden

Susanna Uppling

Gruppernas förslag: Samla in material från nya föreningar och invandrarföreningar, samt digitaliseringen, nätverk behövs på nationell nivå för digitaliseringen, det behövs projektmedel, arbeta med pedagogik för skolan (källor och metod), både utmaning och möjlighet, men resurser behövs, väva in arkiven i kulturbegreppet, använda befintliga arenor, t ex Prisma Västra Götaland, möjlighet att nå ut och samverka, nå målgrupper som vi vanligen inte når, t ex ungdomar, nysvenskar, digitalisering – samlad lösning behövs, kanske genom Riksarkivet, vilka samverkansformer ska vi utveckla framöver?, samarbete mellan organisationer såväl som projektverksamhet över gränserna, digitaliseringen ger möjligheter till att nå ut, hur ska vi bevara arkivmaterial efter de nya samverkansformerna, såsom Facebooksgrupper osv, arkiven har en nyckelroll i gallring och att synliggöra det som finns att använda i olika sammanhang (det har ett värde), demokrati, dialog, pedagogik är viktiga ord för arbetet – Västarvet tog  fram en handledning för skolungdomar att använda arkivet i sitt skolarbete, nya målgrupper, en gemensam organisation för arkiven i Västra Götaland.
Lennart Plooms kommentarer: Vi måste hjälpas åt att hitta former för hur vi samlar in det nya materialet, viktigt också att det sker enligt enhetliga principer.

 

Workshop efter lunch – Vilka hinder finns för en önskad utveckling? Vad behöver vi göra för att överkomma hindren?
Gruppernas förslag: Intresset från målgrupperna kanske viker, styrelsen behöver utbildning för att hitta nya grepp, passivitet i branschen, svårt att ta tag i frågorna när vi är små arkiv, vi måste samverka mer på regional nivå och arbeta strategiskt för att få med politikerna, Riksarkivet behöver input underifrån om vad de behöver samverka kring, eldsjälar dör ut, finns organisationslustan kvar, hur ska vi utveckla oss, gemensamma lösningar, hur kan vi rädda lokaltidningars arkiv, historielösheten i samhället kombinerat med dagens behov av snabbhet (står i motsats till att arbeta med arkivmaterial), arkiven måste vara motståndsrörelse, hitta ny kunskap måste få ta tid, att nå skolan genom lärarna ett sätt att lösa problemet, resursbrist är ett hinder, antingen gör vi oss mindre eller så måste vi få mer resurser, kanske ska vi titta mer strategiskt på vad vi ska samla in i relation till strukturen på föreningsliv och företagsamhet i våra olika områden, olika aspekter av centralisering skapar hinder för verksamhet på lokal nivå, gemensam marknadsförare som arbetar mot skolor och kommuner vore bra.
Lennart Plooms kommentarer: Ett generellt hot är synen på fakta (alternativa fakta). Det har alltid funnits, ska man vara medveten om. Nu har det blivit etablerat på ett annat sätt. Och ifrågasättande av att spara arkivmaterial kan vi vänta oss, ”vad ska det vara bra för”. Få människor att förstå betydelsen av att hitta ny kunskap och att det sker med utgångspunkt i arkivens material. Vad det betyder att vi har sparat arkivmaterial för synen på vår historia. Det räcker inte att vi bevarar arkiven, utan att vi bevarar kulturen kring arkiven, vad de är bra för osv.
Lennart Plooms slutkommentarer: Det spretar i synpunkterna från er, men det finns en enighet kring de stora frågorna.

Johan Nordinge rapportera sin grupps förslag

Efter workshopen underhöll Lödöse museums personal med medeltid dans

.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/02/07/workshop-samverkan-pa-hotel-eggers-goteborg-den-6-februari/

Kommentera