Paul Epailys

Mest kommenterade inlägg

  1. Arkivens dag på Region- och Stadsarkivet Göteborg — 2 kommentarer
  2. Gårdabilder — 1 kommentar

Author's posts

Jazzmusikern Björn Rabe

Björn Ulf Rabe (1934 – 2000) föddes in i en musikalisk och konstnärlig familj och släkt. Föräldrarna var Gustaf Adolf Rahbe (1886-1946) och Thorborg Rahbe (1891-1981). Fadern var före detta musikfanjunkare, senare musiker vid bland annat Stora teatern och i Göteborgs orkesterförening, Symfonikerna. Modern var strängmusikledare vid Frälsningsarméns 5:e kår i Göteborg.

Förutom musicerandet i familjen och i Frälsningsarmén så var hans medverkan i Söderbergs violinpojkar, där han spelade cello, mycket viktigt för honom under uppväxten. När han kom upp i tonåren upptäckte han jazzen vilket blev svårt att kombinera med engagemanget i Frälsningsarmén. Han avslutade därför sitt medlemskap och fortsatte utveckla sin passion för jazzen

Björn blev under det tidiga 1950-talet en del av
Göteborgs jazzscen. Som huvudinstrument valde han kontrabas och han deltog i skoljazztävlingar med Bosse Sandells orkester och spelade på den tidens klubbar som Dark Town Jazz Club på Nedre Fogelbergsgatan och Woodhouse på Hisingen.

Listan på välkända musiker och artister han spelat med är lång: allt i från Malte Johnsson och Ronnie Hartley till Anita Lindblom och jazzpianisten Jan Johansson.
Det sägs att vissa artister som skulle uppträda i Göteborg krävde att Björn var den som spelade bas.

Björn blev senare involverad som teatermusiker på Folkteatern och Stadsteatern, var med och initierade och drev klubben Art dur på Lilla Klädpressaregatan i Nordstan (som blev föregångaren till dagens Nefertiti). Klubben återuppstod senare på Esperantoplatsen. Han arbetade även som pedagog på Göteborgs kommunala musikskola där han arbetade med barn och ungdomar i Västra Frölunda blockflöjtsorketer och projektet V:a Ungdomsorkestern.

Björn Rabes personarkiv finns deponerat på Göteborgs föreningsarkiv. Arkivet innehåller bland annat ett antal direktgraverade 78-varvsskivor inspelade på 1950-talet som nu blivit digitaliserade. På en av skivorna medverkar Rabe med Svante Thuresson och Hacke Björksten. Du kan lyssna på den härhttps://www.youtube.com/watch?v=HKDL4845NVk

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/02/13/jazzmusikern-bjorn-rabe/

Krokängsparkens okända estradörer

Fotografi från Wikipedia. Hjalmar Branting håller tal i Krokängsparken 1912.

Herman Lindholm var socialdemokraternas driftige ordförande i Göteborg under åren 1901-1909 och var den som verkligen satte fart på nöjesverksamheten i Krokängsparken på Hisingen. På programmet stod underhållning varvat med agitationstal – syftet var både att underhålla och föra ut arbetarrörelsens budskap till besökarna, men också ett sätt att dryga ut kassan för partiet.

Att Lindholm även var den som ansvarade för verksamheten i Krokäng märks i partidistriktets brevsamling. En stor del av korrespondensen rör olika artister, ofta bondkomiker eller akrobater, som kontaktade honom med förhoppning om ett engagemang. Idag är dessa reklamalster intressanta lämningar från en bortglömd del av Göteborgs nöjesliv under det tidiga 1900-talet.

Många av artisterna blev hänvisade till Lindholm från agenturer i Köpenhamn och tycks ha kommit från främst Tyskland, Danmark eller England. Möjligtvis är det via kontakter som Lindholm fått under sin tid i uppväxtstaden Malmö. Det var ju just i Malmö det första Folkets hus grundades 1892.

Andra kort eller affischer har svenska avsändare och i de flesta fall är det artisten själv som skickat sitt egenhändigt framtagna reklammaterial. De är av lite enklare kvalité och i regel svartvitt tryck. Vi vill gärna lyfta fram dessa okända estradörer och presenterar ett urval av dem nedan. De kan ses som föregångare till de artister som idag uppträder på Liseberg, som i mångt och mycket blev en fortsättning på verksamheten i Krokängsparken.

Danske Max Wilhelmi hade en egen förmedling, Sams Bureau i Köpenhamn, och kallade sig för den ”excentriska buktalaren”. Wilhelmis påkostade och färgglada affisch tyder på att han var en relativt etablerad artist.

En i raden av många akrobater som önskade uppträda i Krokäng var lokala Carson Bros Gymnasts, även de med en tjusig affisch. Avsändaren till affischen var Josef Carlsson, Carlsrogatan 1, Göteborg.

Nästa estradör med en flärd från den fina världen var A. Clarkson som iklädd smoking och cylinderhatt utförde sitt program svingandes runt en gatlykta. Den gode Clarkson gav sken av att vara engelsman, men även han var dansk och bosatt i Köpenhamn.

En tydlig skillnad från Clarksons förfining var Järnbrytaren K.V. Schultz som mer fokuserade på sin råstyrka.  I sitt reklamblad skriver han ”Ende svenske järnbrytare som med tänderna avbryter 8 tums ekspik, böjer hästskor och 1 tums tjocka järnstänger” för säkerhets skull tillägger han ”Fullständigt utan humbug!”.

Kvinnor tycks vara frånvarande i den här världen. De flesta som ändå förekommer uppträdde som ena halvan i en duo med en manlig duettpartner inom genren bondkomik.  En som avvek från normen är Miss Alice Odole som uppträdde i egen hög person. Hon framförde följande spektakulära danser med hjälp av en elektrifierad ljusshow: ”1. Den vackra stjerndrottningen. 2. Nymfdanz från Blå grottan. 3. Fjärilens drottning. 4. Havets böljor”.

Källa: Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts arkiv

 

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/01/16/krokangsparkens-okanda-estradorer/

Illustrationer av modeskaparen Rohdi Heintz

 I Göteborgs föreningsarkiv finns bland annat dessa illustrationer, skapade av Rohdi Heintz – en av Sveriges stora modeskapare under 1900-talets senare hälft. En av dem är odaterad men troligen gjordes den liksom de andra två illustrationerna under åren 1958-1964 då Rohdi studerade.

Rohdi föddes den 4 mars 1943 i Göteborg och slog igenom som modeskapare på 1960-talet. Redan som barn var han intresserad av konst och efter första året på gymnasiet beslutade pappan att sonen skulle få ägna sig åt teckning och mode på heltid. Parallellt med sina studier på Textilhögskolan i Borås och Konstindustriskolan i Göteborg praktiserade Rohdi som designassistent på modeföretaget Wettergren Koncernen AB Göteborg. Han blev senare vid 23 års ålder chefsdesigner för Wettergren Koncernen. Detta uppdrag utmynnade i en internationell karriär då många av kollektionerna lanserades till flera ledande varuhus i Skandinavien och Europa såsom Harrods, Jaeger of London och Galeries Lafayette.

 

Under 1970-1990-talen designade Rohdi för en rad olika märken: Twilfit, Gulins, Björn Borg och Paramount Studio Clothing för att nämna några. 1982 blev han den förste vinnaren av priset Guldknappen som delades ut av Damernas Värld, ett pris som instiftats för att uppmärksamma en svensk designer och främja svensk modeformgivning. Samma år startade han Rohdi Heintz Design vars största projekt blev ett samarbete med Björn Borg. Med kollektionen Björn Borg Menswear Collection ville han skapa en exklusiv herrkollektion med tuffare framtoning som passade alla åldrar. Generösa linjer och naturmaterial var utmärkande för plaggen. Kollektionen lanserades i Europa, USA och Japan på varuhus såsom Saks, Bloomingdales och Seibu. 2000-talet ägnade sig Rohdi mer åt ideellt arbete, till exempel var han mentor åt deltagarna i svenska versionen av TV-programmet Project Runway Sverige år 2012. Efter en mycket produktiv karriär avled Rohdi Heintz den 20 juni 2014.

Lite galen, folklig och opportun snobb är återkommande beskrivningar för Rohdis person, karaktärsdrag som också kan urskiljas i hans design. Med en målmedveten och självsäker inställning skapade han ett gränsöverskridande mode när det gällde tid, ålder och kön. Kvaliteten i kläderna var en självklarhet, men framför allt skulle kläderna fungera att bära i vardagen.

Källor:
Rohdi Heintz CV, uå
A short history of the Wettergren Group of Companies, Gothenburg, Sverige, uå
Göteborgs-Posten, 24 juni, 2014
Göteborgs-Tidningen, Lördagsextra, 6 september, 1975
Habit, nr 9, 1983
PM, “Porträttet” av Ulla Gabay, uå

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/01/05/illustrationer-av-modeskaparen-rohdi-heintz/

De första bilarna i Göteborg och chaufförerna som körde dem

Pripps_lastbil_retusch2

   Prippsbryggeriets första lastbil, en Daimler, på provtur år 1900. Källa: Göteborgs stadsmuseum, okänd fotograf.

 

Ibland påträffas handlingar i ett sammanhang där innehållet visar sig vara det oväntade. Följande dokument är skrivet på uppmaning av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun när man önskade redogörelser för bildandet av stadens fackliga organisationer. Det ofullständiga och odaterade dokumentet beskriver inte enbart det tidiga 1900-talets organisering av chaufförer i Göteborg, utan ger även målande beskrivningar om de vedermödor förarna hade med de första primitiva automobilerna. En fackföreningshistorik med ett starkt inslag av unik göteborgsk motorhistoria helt enkelt.

De fordon som passerar revy när den okända författaren inlevelsefullt berättar om flydda tider är bland annat Pripps första lastbil – som gått till hävderna som Sveriges första lastbil, samt margarinmagnaten Auguste Pellerins ”resandevagn” – som räknas som den första bilen i Göteborg.

Särskilt underhållande är anekdoten om polismästaren som skulle provköra byggmästare Dähns bil för att kontrollera bromsfunktionen ”komna till Slottsskogen sattes full parra och bromsarna slogs till med följd att vagnen gick i två delar, så att stopp blev det!”

lastbilsdok_del1lastbilsdok_del2

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/05/30/de-forsta-bilarna-goteborg-och-chaufforerna-som-korde-dem/

Den dramatiska torpederingen av S/S Stancor

Andersson_3_a_portal

Huvudpersonen i vår berättelse Karl Henrik Andersson, föddes den 17 maj 1911 i S:t Matteus församling i Stockholm. Hans mor Tyra Andersson avled redan i oktober 1911 och fadern var okänd. Innan Karl fyller ett år blir han således föräldralös och hans nya vårdnadshavare är änkan Wilhelmina Andersson i Kläppinge på Öland. Troligtvis är Wilhelmina en syster till Karls mor.

Skolgången avslutar Karl 1926, då han går ut andra årskursen i fortsättningsskolan i Bredsätra skoldistrikt. Några år därefter, den 8 september 1928, blir han som sjuttonåring inskriven i Kalmars sjömanshus. Karl blir sjömansbanan trogen och bosätter sig med tiden i Göteborg.

Hans dagböcker, som finns bevarade på Regionarkivet, tar sin början i juni 1940. Karl har under våren mönstrat på S/S Solstad i Göteborg och anlänt till Burntisland i Skottland. Under överfarten invaderar tyskarna Danmark och Norge och han hamnar därför utanför den så kallade Skagerackspärren.

Strandsatta i Skottland begär Karl och hans skeppskamrater tillstånd att mönstra på ett engelskt fartyg. Deras önskan beviljas och de avreser med S/S Stancor för att hämta trehundra ton fisk på Island. I sin dagbok beskriver Karl vad som händer den 5 juni 1940:

Ett dovt skott tränger svagt in. Jag sätter mig upp, ”Vad är det?” Övar soldaterna? Mitt i natten? Sickna fräcka badgäster! Det skall jag sätta p för! Jag hoppar ner i kojen och skotten smäller som piskrapp omkring ångaren. Jag kommer ut på däcket och möter den ene soldaten och spörjer honom och han pekar utåt det lugna havet till och svarar med kort tonfall i rösten ”Ubåt”. Det är liv i skansarna och pojkarna flaxar omkring som yra höns efter sina livvästar och tillhörigheter. Andy som har vakt kommer springande ifrån midskepp och ropar alle man i livbåtarna. Vi äntrar med ovanlig vighet upp på båtdäcket, allt under det att kulorna visslar omkring oss. Vi sliter i livbåtarnas taljor, men vi kan inte fira och skjutningen tilltar i styrka. ”Satan” väser Vildsvensken argt. ”Sicken livbåt, man kan inte rubba den!” Men till slut sänker den sig sakta neråt. Vi hoppar men till all olycka kommer jag bredvid livbåten och sjunker djupt ner. Jag får saltvatten i munnen, spottar och fräser som en katt och försöker att ta några simtag, men omöjligt [med] krampen i ena benet på mig och jag flyter bort på min livväst långt ifrån livbåten, som kommer efter mig, till slut är dom ifatt mig och Trålar-Jonte räcker ut sin hand och jag är räddad. Stancor har råkat i brand och röken ifrån henne syns vida omkring på havet, men ubåten har tur, dimman kom och insveper den brinnande Stancor i sin dimslöja och ingen på den Engelska kusten vet vad för drama har tilldragit sig på havet denna natt.

Brittiska och tyska källor har följande att berätta om händelsen: Stancor attackerades av den tyska ubåten U-48 som först försökte sänka henne med en torped klockan 22.44. Torpeden missade dock målet och därefter besköt U-båten fartyget med skeppskanonen tills Stancor sjönk vid 23.18. Alla i Stancors besättning överlevde och lyckades ta sig i land på Yttre Hebriderna

Karl_Henrik_Andersson_A_portal

Under de följande månaderna fortsätter Karl att mönstra på brittiska fartyg och är med om många äventyrligheter. I dagböckerna beskriver han den ängslan och ångest han känner inför att arbeta som eldare under krigstida förhållanden. Han är en av de många svenska sjömän som riskerar sina liv för att förse befolkningen med livsnödvändiga varor.

Karls sista anteckning i dagboken är daterad den 23 mars 1941. Han befinner sig i hamn i Birkenhead utanför Liverpool och i tjänst på det svenskbyggda fartyget S/S Neva. Kvällen den 26 mars hör hans skeppskamrater ett plaskande ljud vid den kaj där de senast såg Karl. De misstänker att han fallit i hamnbassängen och slår larm, men lyckas inte finna honom. Karl tros ha drunknat i den mörklagda hamnen. Den lokala polisen gör eftersökningar dagen efter, men hans kropp återfinns aldrig.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2015/08/31/den-dramatiska-torpederingen-av-ss-stancor-2/

Flygande skäggets filmer blir digitaliserade

Fraenckel_Konstantinopel_lågupplöst

Göteborgaren Gösta Fraenckel var aktiv inom den tidiga motorsporten under 1920-1940-talen och hängiven sportflygare. Han var även flitig amatörfilmare och dokumenterade ett flertal av dessa evenemang och tävlingar. De unika motorhistoriska filmerna har nu påträffats hos Fraenckels efterlevande och deponerats på Regionarkivet i Göteborg.

Fraenckel som är känd bland äldre göteborgare som det Flygande skägget, filmade de legendariska Grand Prix-biltävlingarna i Rämen, Vram och Rommehed samt det tidiga flygets utveckling i Göteborg. Han var dessutom något av en pionjär med att göra långfärdsresor med bil. Fraenckel reste bland annat till Konstantinopel 1927, Afrika 1930 och Petsamo 1931 och även dessa resor filmades. Åtskilliga göteborgare minns honom också för de kikhosteflygningar på 1940-talet som de som barn fick följa med på. Man trodde vid denna tid att flygturer skulle bota åkomman. Regionarkivet digitaliserar nu samtliga filmer och kommer därefter att tillgängliggöra ett urval av dem på förvaltningens Youtube-kanal. Digitaliseringen av filmerna är finansierade av Svensk flyghistorisk förening, Bilsportarvet och Motorhistoriska riksförbundet.

Regionarkivets Youtube-kanal finner du på https://www.youtube.com/user/Regionarkivet

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2015/05/08/flygande-skaggets-filmer-blir-digitaliserade/

Besök av Jönköpings läns folkrörelsearkiv

Jonkopings_folkrorelse_20141218

Igår fick vi besök av kolleger från Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Vi utbytte erfarenheter och tips och dessutom så fick vi diverse arkivalier som gåva. Tomten kom tidigt i år!

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2014/12/19/besok-av-jonkopings-lans-folkrorelsearkiv/

Besök av legendarisk flygare

Arkivportalen

I förra veckan hade vi besök av den legendariska flygaren Kurt Klausson. Han började sin karriär som flygvapenpilot på 1940-talet, fortsatte som entreprenör i flygresebranschen, blev sedermera flygplatschef för Säve flygplats m.m. Klausson, som har beslutat att deponera sitt personarkiv hos Folkrörelsernas arkiv Göteborg, tipsades om oss av Ulf Delbro (till vänster i bild) från Svensk flyghistorisk förening. Det dåliga vädret denna dag gjorde att 92-åriga Klausson ställde sin Harley Davidsson hemma och tog bilen istället.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2014/10/20/besok-av-legendarisk-flygare/

Demokratins spegel på Blå stället

Bla_stallet2

Vår utställning Demokratins spegel har premiär idag den 14 augusti på Blå stället i Angered. Välkomna!

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2014/08/14/demokratins-spegel-pa-bla-stallet/

Landstormen mobiliserar i Göteborg 1914

Landstormsryttare_1

Vi har publicerat en artikel i Vårt Göteborg med anledning av att 100 årsdagen av utbrottet av Första världskriget närmar sig. Klicka på länken och läs artikeln Landstormen mobiliserar i Göteborg 1914.

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2014/06/19/landstormen-mobiliserar-goteborg-1914/