Category: Okategoriserade

Feb 13

Jazzmusikern Björn Rabe

Björn Ulf Rabe (1934 – 2000) föddes in i en musikalisk och konstnärlig familj och släkt. Föräldrarna var Gustaf Adolf Rahbe (1886-1946) och Thorborg Rahbe (1891-1981). Fadern var före detta musikfanjunkare, senare musiker vid bland annat Stora teatern och i Göteborgs orkesterförening, Symfonikerna. Modern var strängmusikledare vid Frälsningsarméns 5:e kår i Göteborg.

Förutom musicerandet i familjen och i Frälsningsarmén så var hans medverkan i Söderbergs violinpojkar, där han spelade cello, mycket viktigt för honom under uppväxten. När han kom upp i tonåren upptäckte han jazzen vilket blev svårt att kombinera med engagemanget i Frälsningsarmén. Han avslutade därför sitt medlemskap och fortsatte utveckla sin passion för jazzen

Björn blev under det tidiga 1950-talet en del av
Göteborgs jazzscen. Som huvudinstrument valde han kontrabas och han deltog i skoljazztävlingar med Bosse Sandells orkester och spelade på den tidens klubbar som Dark Town Jazz Club på Nedre Fogelbergsgatan och Woodhouse på Hisingen.

Listan på välkända musiker och artister han spelat med är lång: allt i från Malte Johnsson och Ronnie Hartley till Anita Lindblom och jazzpianisten Jan Johansson.
Det sägs att vissa artister som skulle uppträda i Göteborg krävde att Björn var den som spelade bas.

Björn blev senare involverad som teatermusiker på Folkteatern och Stadsteatern, var med och initierade och drev klubben Art dur på Lilla Klädpressaregatan i Nordstan (som blev föregångaren till dagens Nefertiti). Klubben återuppstod senare på Esperantoplatsen. Han arbetade även som pedagog på Göteborgs kommunala musikskola där han arbetade med barn och ungdomar i Västra Frölunda blockflöjtsorketer och projektet V:a Ungdomsorkestern.

Björn Rabes personarkiv finns deponerat på Göteborgs föreningsarkiv. Arkivet innehåller bland annat ett antal direktgraverade 78-varvsskivor inspelade på 1950-talet som nu blivit digitaliserade. På en av skivorna medverkar Rabe med Svante Thuresson och Hacke Björksten. Du kan lyssna på den härhttps://www.youtube.com/watch?v=HKDL4845NVk

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/02/13/jazzmusikern-bjorn-rabe/

Jan 19

Ledig tjänst – Arkivarie med utredningsuppdrag, projektanställning

Arkivarie med utredningsuppdrag, projektanställning
Senaste ansökningsdagen 8 februari 2018

Projektanställningen är ett utredningsuppdrag inom projektet Digitala enskilda arkiv. Arbetsgivare är Folkrörelsearkivet för Uppsala län, på uppdrag av Föreningen Sveriges Länsarkivarie (FSLA)

Vidare information om tjänsten kan ni läsa här

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/01/19/ledig-tjanst-arkivarie-med-utredningsuppdrag-projektanstallning/

Jan 19

VINTERKALAS i Lidköping

Vinterkalas 2018

Det redan är fem år sedan nya Bibliotekshuset invigdes och lade grunden till en kulturmötesplats för alla. Det kommer att firas genom att Biblioteket, Konsthallen Seniorcenter och Föreningsarkivet bjuder in till ett ”Vinterkalas” som erbjuder något för alla åldrar och intressen. Spännande föreläsare, udda musikupplevelser, dramatik, akrobatik, poeter, barnföreställningar och Workshops.

 

 

 

 

Skaraborgs Föreningsarkiv medverkar med följande programpunkter:

Onsdag
13–16                 Lidköpingsbygdens Folkdansgille
13                        Vad gömmer sig i arkivet? Visning

Torsdag
13-16                  Lidköpings konsertförening
13                        Vad gömmer sig i arkivet? Visning

Fredag
13-16                  Lidköping Idrottshistoriska Sällskap
13                        Vad gömmer sig i arkivet? Visning

Lördag
11 och 13           Söne Aftonskola med Esplanadteatern
En pjäs med ”röster” från en protokollsbok från 1880-talet.

11–14                 Söne hembygdsförening berättar om sin verksamhet och
visar även protokollsboken.

Se hela programmet: www.lidkoping.se/vinterkalaset

VÄLKOMMEN!                                            

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/01/19/vinterkalas-i-lidkoping/

Jan 16

Krokängsparkens okända estradörer

Fotografi från Wikipedia. Hjalmar Branting håller tal i Krokängsparken 1912.

Herman Lindholm var socialdemokraternas driftige ordförande i Göteborg under åren 1901-1909 och var den som verkligen satte fart på nöjesverksamheten i Krokängsparken på Hisingen. På programmet stod underhållning varvat med agitationstal – syftet var både att underhålla och föra ut arbetarrörelsens budskap till besökarna, men också ett sätt att dryga ut kassan för partiet.

Att Lindholm även var den som ansvarade för verksamheten i Krokäng märks i partidistriktets brevsamling. En stor del av korrespondensen rör olika artister, ofta bondkomiker eller akrobater, som kontaktade honom med förhoppning om ett engagemang. Idag är dessa reklamalster intressanta lämningar från en bortglömd del av Göteborgs nöjesliv under det tidiga 1900-talet.

Många av artisterna blev hänvisade till Lindholm från agenturer i Köpenhamn och tycks ha kommit från främst Tyskland, Danmark eller England. Möjligtvis är det via kontakter som Lindholm fått under sin tid i uppväxtstaden Malmö. Det var ju just i Malmö det första Folkets hus grundades 1892.

Andra kort eller affischer har svenska avsändare och i de flesta fall är det artisten själv som skickat sitt egenhändigt framtagna reklammaterial. De är av lite enklare kvalité och i regel svartvitt tryck. Vi vill gärna lyfta fram dessa okända estradörer och presenterar ett urval av dem nedan. De kan ses som föregångare till de artister som idag uppträder på Liseberg, som i mångt och mycket blev en fortsättning på verksamheten i Krokängsparken.

Danske Max Wilhelmi hade en egen förmedling, Sams Bureau i Köpenhamn, och kallade sig för den ”excentriska buktalaren”. Wilhelmis påkostade och färgglada affisch tyder på att han var en relativt etablerad artist.

En i raden av många akrobater som önskade uppträda i Krokäng var lokala Carson Bros Gymnasts, även de med en tjusig affisch. Avsändaren till affischen var Josef Carlsson, Carlsrogatan 1, Göteborg.

Nästa estradör med en flärd från den fina världen var A. Clarkson som iklädd smoking och cylinderhatt utförde sitt program svingandes runt en gatlykta. Den gode Clarkson gav sken av att vara engelsman, men även han var dansk och bosatt i Köpenhamn.

En tydlig skillnad från Clarksons förfining var Järnbrytaren K.V. Schultz som mer fokuserade på sin råstyrka.  I sitt reklamblad skriver han ”Ende svenske järnbrytare som med tänderna avbryter 8 tums ekspik, böjer hästskor och 1 tums tjocka järnstänger” för säkerhets skull tillägger han ”Fullständigt utan humbug!”.

Kvinnor tycks vara frånvarande i den här världen. De flesta som ändå förekommer uppträdde som ena halvan i en duo med en manlig duettpartner inom genren bondkomik.  En som avvek från normen är Miss Alice Odole som uppträdde i egen hög person. Hon framförde följande spektakulära danser med hjälp av en elektrifierad ljusshow: ”1. Den vackra stjerndrottningen. 2. Nymfdanz från Blå grottan. 3. Fjärilens drottning. 4. Havets böljor”.

Källa: Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts arkiv

 

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/01/16/krokangsparkens-okanda-estradorer/

Jan 10

Släktforskningens Dag i Lidköping

 

 

 

 

 

SLÄKTFORSKNINGENS DAG  I LIDKÖPING
20 januari 2018

Program:
10.00   Mariia Mähler: Riksarkivet
11.00   Alf Johansson: Min farafars farfars farmors far
– kapellanen i Rackeby.
13.00   Ingrid Gustavsso: Kartor i arkiven
14.00   Mikael Karlsson: Arkiv Digital

Mässa med olika deltagare kl 9.00-15.00

VÄLKOMMEN!

Samarr:  Skaraborgs Föreningsarkiv, Lidköpingsbygdens släktforskarförening, Lidköpings kommunarkiv, Lidköpings Bibliotek, Nicolai Gille, SV och NBV.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2018/01/10/slaktforskningens-dag-2018/

Okt 10

Arkivens dag 11 november 2017 – Tema Synd och skam

Kom och besök oss på Arkivens dag!

Besök vår hemsida arkivensdag.nu Vad händer i er närhet?
Gå in under fliken arrangemang och klicka på kartan!

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/10/10/arkivens-dag-11-november-2017-tema-synd-och-skamp/

Sep 27

Gunnar Wennerberg och Lidköping

Arkivcafé 2 oktober i Lidköping

Gunnar Wennerberg och Lidköping


Alf Johansson
berättar om Gunnar Wennerbergs anknytning till Lidköping och hur man idag kan träffa på honom i Lidköping. Detta på årsdagen av Gunnar Wennerbergs födelse för 200 år sedan.

 

Måndagen den 2 oktober
Lidköpings Bibliotek, biblioteksscenen kl 18.30

Boka gratisbiljetter!

SKARABORGS FÖRENINGSARKIV
i samarbete med Gunnar Wennerbergsällskapet och NBV

 

 

 

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/09/27/gunnar-wennerberg-och-lidkoping/

Mar 16

Direktsända webbföreläsningar våren 2017

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/03/16/direktsanda-webbforelasningar-varen-2017/

Feb 07

Workshop – Samverkan på Hotel Eggers i Göteborg den 6 februari

Älvsborgsarkivet Förenings- och lokalhistoria bjöd tillsammans med kollegorna Bohusläns föreningsarkiv, Föreningsarkivet i sydvästra Götaland och Skaraborgs föreningsarkiv in till en workshop i Göteborg den 6 februari. Inbjudna var lokalarkiv inom Älvsborgsarkivets upptagningsområde, Kollegor från Blekinge, Halland och Skåne, Riksarkivet samt Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg, Västra Götalandsregionens koncernavdelning kultur och Stockholms stadsarkiv.

Välkomsttal av Conny Brännberg, kulturnämndens ordförande Västra Götalandsregionen. Varför använder vi skattepengar till kultur och varför satsar vi mer i Västra Götaland än på andra platser i landet?, det är frågor jag ofta får. Men varför ägnar vi oss åt kultur? Det kittet som får samhället att hänga samman och ger identitet. Kulturen förenar oss, därför tror vi på att satsa på kultur, den skapar mötesplatser där det uppstår utbyten, vi berikas och det bidrar också till integration. Kulturenen ger också trygghet och förståelser för vilka vi är och dem gör oss modigare att möta det annorlunda och okända. Identiteten är viktigt, dvs att veta var jag kommer ifrån, vad som formar mig och vår kultur, det är där ni kommer in, Men vi får inte glömma att se båda framåt och bakåt.

Conny Brännberg

Ni måste fortsätta med ert viktiga arbete med att spara och bevara, men vi måste också veta vad som ska gallras bort. Det är också viktigt att vi har många olika former av arkiv. Det finns en demokratiaspekt i detta och det är därför ett stort ansvar för samhället att se till det finns bra arkiv, det handlar ju om vårt kollektiva minne.

Om en enskilda arkiv och dess historia – Anna Ketola, vice ordförande Folkrörelsernas Arkivförbund samt arkivchef vid Skåne arkivförbund. Vårt föreningsarkiv är mycket speciellt i Sverige, närmast unikt i världen, något vi ägnat oss åt sedan mitten av 1800-talet. Föreningsarkiv och folkrörelse är t ex ord som inte finns i engelskan.

Folkrörelserna tog fart under 1960-talet, det lokala och historia blev mer intressant, sedan kom ”Gräv där du står-rörelsen” Sven Lindqvist. Bygdespel tillhör också tiden. Samtidigt uppstod frågan; var finns material. Man insåg behovet av att samla in material från föreningslivet för att bevara det för framtiden. Lokala och regionala arkivföreningar uppstod.

Därefter bildades Folkrörelsernas arkivförbund (1968)

Anna Ketola

som en nationell nod för de enskilda arkiven. Ansvaret för förmedlingen av statliga bidragen för de enskilda arkiven föll på Riksarkivet. Enskilda arkiv skulle upprättas i varje län. Därmed fokus på länen. därför har vi flera föreningsarkiv i Västra Götaland idag. Här finns också olika lösningar på verksamheten, t ex Älvsborgs län, där  föreningsarkivet bedriver konsultverksamhet och stödjer arkiv på lokal nivå, medan de andra tidigare länen Bohuslän och Skaraborg, arbetar mer centraliserat med en samlad arkivdepå. I övriga landet finns båda lösningarna. Det som förenar verksamheterna är att det är ideella organisationerna som huvudsakligen finansieras med offentliga medel. Med samverkansmodellen (efter 2010) gick vi in i en nu kulturpolitiskt modell, nu var det regionens som bestämde hur de statliga medlem skulle fördelas till de enskilda arkiven. Därmed finns också arkivfrågorna i kulturplanerna och arkiven har synliggjorts mer, men inte förstärkts resursmässigt.
Tidigare kom arkivmaterialet ofta in som gåvor, idag är det vanligare i form av depositioner, vilket sätter gränser för hur vi kan använda arkivmaterialet.
Professionaliseringen av föreningsarkiven har ökat och det finns en god omvärldsbevakning. Många är duktiga på att tillgängliggöra och berätta om denna typ v arkivmaterial t ex evenemanget Arkivens dag.

Gemensamt minne och gemensamt uppdrag – Lennart Ploom, stadsarkivarie i Stockholms stad.  Arkiven ger oss möjlighet att komma så nära historien som möjligt, ett lysande exempel är att byggnadslovhandlingar i Stockholm är arkiverade och bevarade sedan mitten av 1700-talet.
De enskilda arkiven kompletterar  och berikar de offentliga arkiven. De är de civila samhällets arkiv. Här ingår släktarkiv, företagsarkiv, föreningsarkiv osv.

Lennart Ploom

De enskilda arkiven har uppmärksammats mindre än de förtjänar. Ungefär 3000 personer arbetar idag med arkiv, det är många i förhållande hur många arkivorganisationer det finns. Det blir inte många medarbetare på varje institution, därför är det viktigt med samverkan för att stödja varandra.
Jag har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att utreda förutsättningarna och utvecklingspotentialen för föreningsarkivens i Västra Götaland samt föreslå kriterier för hur regionens stöd för dessa ska fördelas i fortsättningen.
Arkivsituationen idag, den digitala delen växer lavinartat och den analoga är redan idag en liten del i förhållande till denna. 98% av all information i världen idag är digital. Den analoga informationen digitaliseras idag för att göras mer tillgänglig, inte för att vinna utrymme och minska kostnaderna för förvaring – det skapas E-arkiv.
Grundläggande för demokratin är att vi har en öppen tillgång till arkiven och att de används. Nya sätt att nå (digital) arkivinformation och kopplas samman olika former av annan information blir viktigt i framtiden, t ex via våra smartphones.
Tillgänglighet och angeläget är viktiga ledord för framtidens arkiv.
Regionen har ett centralt strategiskt mål för kulturen: Deltagande i kulturlivet ska ökas, vilket innebär interkulturell dialog och att nå nya målgrupper.
Ett annat viktigt mål är hållbar landsbygdsutveckling som har regional relevans. Här handlar det om att motverka den ständigt pågående urbaniseringen och därmed utarmningen av landsbygden. Den lokala förankringen blir också allt mer viktig, även för de enskilda arkiven.
Viktigt att föreningsarkiven i Västra Götaland kan utveckla sin samverkan. En viktig fråga är här att utveckla stödet till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund.
Min förväntan på workshopen är att det kommer fram input från er som jag inte ser, dvs utmaningar och möjligheter som ni uppfattar utifrån era olika positioner.

 

Workshop Susanna Uppling, marknadsförare vid Stockholms stadsarkiv
– Fråga 1 – Enas om två- till tre utvecklingsmöjligheter/områden

Susanna Uppling

Gruppernas förslag: Samla in material från nya föreningar och invandrarföreningar, samt digitaliseringen, nätverk behövs på nationell nivå för digitaliseringen, det behövs projektmedel, arbeta med pedagogik för skolan (källor och metod), både utmaning och möjlighet, men resurser behövs, väva in arkiven i kulturbegreppet, använda befintliga arenor, t ex Prisma Västra Götaland, möjlighet att nå ut och samverka, nå målgrupper som vi vanligen inte når, t ex ungdomar, nysvenskar, digitalisering – samlad lösning behövs, kanske genom Riksarkivet, vilka samverkansformer ska vi utveckla framöver?, samarbete mellan organisationer såväl som projektverksamhet över gränserna, digitaliseringen ger möjligheter till att nå ut, hur ska vi bevara arkivmaterial efter de nya samverkansformerna, såsom Facebooksgrupper osv, arkiven har en nyckelroll i gallring och att synliggöra det som finns att använda i olika sammanhang (det har ett värde), demokrati, dialog, pedagogik är viktiga ord för arbetet – Västarvet tog  fram en handledning för skolungdomar att använda arkivet i sitt skolarbete, nya målgrupper, en gemensam organisation för arkiven i Västra Götaland.
Lennart Plooms kommentarer: Vi måste hjälpas åt att hitta former för hur vi samlar in det nya materialet, viktigt också att det sker enligt enhetliga principer.

 

Workshop efter lunch – Vilka hinder finns för en önskad utveckling? Vad behöver vi göra för att överkomma hindren?
Gruppernas förslag: Intresset från målgrupperna kanske viker, styrelsen behöver utbildning för att hitta nya grepp, passivitet i branschen, svårt att ta tag i frågorna när vi är små arkiv, vi måste samverka mer på regional nivå och arbeta strategiskt för att få med politikerna, Riksarkivet behöver input underifrån om vad de behöver samverka kring, eldsjälar dör ut, finns organisationslustan kvar, hur ska vi utveckla oss, gemensamma lösningar, hur kan vi rädda lokaltidningars arkiv, historielösheten i samhället kombinerat med dagens behov av snabbhet (står i motsats till att arbeta med arkivmaterial), arkiven måste vara motståndsrörelse, hitta ny kunskap måste få ta tid, att nå skolan genom lärarna ett sätt att lösa problemet, resursbrist är ett hinder, antingen gör vi oss mindre eller så måste vi få mer resurser, kanske ska vi titta mer strategiskt på vad vi ska samla in i relation till strukturen på föreningsliv och företagsamhet i våra olika områden, olika aspekter av centralisering skapar hinder för verksamhet på lokal nivå, gemensam marknadsförare som arbetar mot skolor och kommuner vore bra.
Lennart Plooms kommentarer: Ett generellt hot är synen på fakta (alternativa fakta). Det har alltid funnits, ska man vara medveten om. Nu har det blivit etablerat på ett annat sätt. Och ifrågasättande av att spara arkivmaterial kan vi vänta oss, ”vad ska det vara bra för”. Få människor att förstå betydelsen av att hitta ny kunskap och att det sker med utgångspunkt i arkivens material. Vad det betyder att vi har sparat arkivmaterial för synen på vår historia. Det räcker inte att vi bevarar arkiven, utan att vi bevarar kulturen kring arkiven, vad de är bra för osv.
Lennart Plooms slutkommentarer: Det spretar i synpunkterna från er, men det finns en enighet kring de stora frågorna.

Johan Nordinge rapportera sin grupps förslag

Efter workshopen underhöll Lödöse museums personal med medeltid dans

.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/02/07/workshop-samverkan-pa-hotel-eggers-goteborg-den-6-februari/

Jan 05

Illustrationer av modeskaparen Rohdi Heintz

 I Göteborgs föreningsarkiv finns bland annat dessa illustrationer, skapade av Rohdi Heintz – en av Sveriges stora modeskapare under 1900-talets senare hälft. En av dem är odaterad men troligen gjordes den liksom de andra två illustrationerna under åren 1958-1964 då Rohdi studerade.

Rohdi föddes den 4 mars 1943 i Göteborg och slog igenom som modeskapare på 1960-talet. Redan som barn var han intresserad av konst och efter första året på gymnasiet beslutade pappan att sonen skulle få ägna sig åt teckning och mode på heltid. Parallellt med sina studier på Textilhögskolan i Borås och Konstindustriskolan i Göteborg praktiserade Rohdi som designassistent på modeföretaget Wettergren Koncernen AB Göteborg. Han blev senare vid 23 års ålder chefsdesigner för Wettergren Koncernen. Detta uppdrag utmynnade i en internationell karriär då många av kollektionerna lanserades till flera ledande varuhus i Skandinavien och Europa såsom Harrods, Jaeger of London och Galeries Lafayette.

 

Under 1970-1990-talen designade Rohdi för en rad olika märken: Twilfit, Gulins, Björn Borg och Paramount Studio Clothing för att nämna några. 1982 blev han den förste vinnaren av priset Guldknappen som delades ut av Damernas Värld, ett pris som instiftats för att uppmärksamma en svensk designer och främja svensk modeformgivning. Samma år startade han Rohdi Heintz Design vars största projekt blev ett samarbete med Björn Borg. Med kollektionen Björn Borg Menswear Collection ville han skapa en exklusiv herrkollektion med tuffare framtoning som passade alla åldrar. Generösa linjer och naturmaterial var utmärkande för plaggen. Kollektionen lanserades i Europa, USA och Japan på varuhus såsom Saks, Bloomingdales och Seibu. 2000-talet ägnade sig Rohdi mer åt ideellt arbete, till exempel var han mentor åt deltagarna i svenska versionen av TV-programmet Project Runway Sverige år 2012. Efter en mycket produktiv karriär avled Rohdi Heintz den 20 juni 2014.

Lite galen, folklig och opportun snobb är återkommande beskrivningar för Rohdis person, karaktärsdrag som också kan urskiljas i hans design. Med en målmedveten och självsäker inställning skapade han ett gränsöverskridande mode när det gällde tid, ålder och kön. Kvaliteten i kläderna var en självklarhet, men framför allt skulle kläderna fungera att bära i vardagen.

Källor:
Rohdi Heintz CV, uå
A short history of the Wettergren Group of Companies, Gothenburg, Sverige, uå
Göteborgs-Posten, 24 juni, 2014
Göteborgs-Tidningen, Lördagsextra, 6 september, 1975
Habit, nr 9, 1983
PM, “Porträttet” av Ulla Gabay, uå

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/01/05/illustrationer-av-modeskaparen-rohdi-heintz/