Category: Okategoriserade

Okt 10

Arkivens dag 11 november 2017 – Tema Synd och skam

Kom och besök oss på Arkivens dag!

Besök vår hemsida arkivensdag.nu Vad händer i er närhet?
Gå in under fliken arrangemang och klicka på kartan!

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/10/10/arkivens-dag-11-november-2017-tema-synd-och-skamp/

Sep 27

Gunnar Wennerberg och Lidköping

Arkivcafé 2 oktober i Lidköping

Gunnar Wennerberg och Lidköping


Alf Johansson
berättar om Gunnar Wennerbergs anknytning till Lidköping och hur man idag kan träffa på honom i Lidköping. Detta på årsdagen av Gunnar Wennerbergs födelse för 200 år sedan.

 

Måndagen den 2 oktober
Lidköpings Bibliotek, biblioteksscenen kl 18.30

Boka gratisbiljetter!

SKARABORGS FÖRENINGSARKIV
i samarbete med Gunnar Wennerbergsällskapet och NBV

 

 

 

 

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/09/27/gunnar-wennerberg-och-lidkoping/

Mar 16

Direktsända webbföreläsningar våren 2017

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/03/16/direktsanda-webbforelasningar-varen-2017/

Feb 07

Workshop – Samverkan på Hotel Eggers i Göteborg den 6 februari

Älvsborgsarkivet Förenings- och lokalhistoria bjöd tillsammans med kollegorna Bohusläns föreningsarkiv, Föreningsarkivet i sydvästra Götaland och Skaraborgs föreningsarkiv in till en workshop i Göteborg den 6 februari. Inbjudna var lokalarkiv inom Älvsborgsarkivets upptagningsområde, Kollegor från Blekinge, Halland och Skåne, Riksarkivet samt Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg, Västra Götalandsregionens koncernavdelning kultur och Stockholms stadsarkiv.

Välkomsttal av Conny Brännberg, kulturnämndens ordförande Västra Götalandsregionen. Varför använder vi skattepengar till kultur och varför satsar vi mer i Västra Götaland än på andra platser i landet?, det är frågor jag ofta får. Men varför ägnar vi oss åt kultur? Det kittet som får samhället att hänga samman och ger identitet. Kulturen förenar oss, därför tror vi på att satsa på kultur, den skapar mötesplatser där det uppstår utbyten, vi berikas och det bidrar också till integration. Kulturenen ger också trygghet och förståelser för vilka vi är och dem gör oss modigare att möta det annorlunda och okända. Identiteten är viktigt, dvs att veta var jag kommer ifrån, vad som formar mig och vår kultur, det är där ni kommer in, Men vi får inte glömma att se båda framåt och bakåt.

Conny Brännberg

Ni måste fortsätta med ert viktiga arbete med att spara och bevara, men vi måste också veta vad som ska gallras bort. Det är också viktigt att vi har många olika former av arkiv. Det finns en demokratiaspekt i detta och det är därför ett stort ansvar för samhället att se till det finns bra arkiv, det handlar ju om vårt kollektiva minne.

Om en enskilda arkiv och dess historia – Anna Ketola, vice ordförande Folkrörelsernas Arkivförbund samt arkivchef vid Skåne arkivförbund. Vårt föreningsarkiv är mycket speciellt i Sverige, närmast unikt i världen, något vi ägnat oss åt sedan mitten av 1800-talet. Föreningsarkiv och folkrörelse är t ex ord som inte finns i engelskan.

Folkrörelserna tog fart under 1960-talet, det lokala och historia blev mer intressant, sedan kom ”Gräv där du står-rörelsen” Sven Lindqvist. Bygdespel tillhör också tiden. Samtidigt uppstod frågan; var finns material. Man insåg behovet av att samla in material från föreningslivet för att bevara det för framtiden. Lokala och regionala arkivföreningar uppstod.

Därefter bildades Folkrörelsernas arkivförbund (1968)

Anna Ketola

som en nationell nod för de enskilda arkiven. Ansvaret för förmedlingen av statliga bidragen för de enskilda arkiven föll på Riksarkivet. Enskilda arkiv skulle upprättas i varje län. Därmed fokus på länen. därför har vi flera föreningsarkiv i Västra Götaland idag. Här finns också olika lösningar på verksamheten, t ex Älvsborgs län, där  föreningsarkivet bedriver konsultverksamhet och stödjer arkiv på lokal nivå, medan de andra tidigare länen Bohuslän och Skaraborg, arbetar mer centraliserat med en samlad arkivdepå. I övriga landet finns båda lösningarna. Det som förenar verksamheterna är att det är ideella organisationerna som huvudsakligen finansieras med offentliga medel. Med samverkansmodellen (efter 2010) gick vi in i en nu kulturpolitiskt modell, nu var det regionens som bestämde hur de statliga medlem skulle fördelas till de enskilda arkiven. Därmed finns också arkivfrågorna i kulturplanerna och arkiven har synliggjorts mer, men inte förstärkts resursmässigt.
Tidigare kom arkivmaterialet ofta in som gåvor, idag är det vanligare i form av depositioner, vilket sätter gränser för hur vi kan använda arkivmaterialet.
Professionaliseringen av föreningsarkiven har ökat och det finns en god omvärldsbevakning. Många är duktiga på att tillgängliggöra och berätta om denna typ v arkivmaterial t ex evenemanget Arkivens dag.

Gemensamt minne och gemensamt uppdrag – Lennart Ploom, stadsarkivarie i Stockholms stad.  Arkiven ger oss möjlighet att komma så nära historien som möjligt, ett lysande exempel är att byggnadslovhandlingar i Stockholm är arkiverade och bevarade sedan mitten av 1700-talet.
De enskilda arkiven kompletterar  och berikar de offentliga arkiven. De är de civila samhällets arkiv. Här ingår släktarkiv, företagsarkiv, föreningsarkiv osv.

Lennart Ploom

De enskilda arkiven har uppmärksammats mindre än de förtjänar. Ungefär 3000 personer arbetar idag med arkiv, det är många i förhållande hur många arkivorganisationer det finns. Det blir inte många medarbetare på varje institution, därför är det viktigt med samverkan för att stödja varandra.
Jag har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att utreda förutsättningarna och utvecklingspotentialen för föreningsarkivens i Västra Götaland samt föreslå kriterier för hur regionens stöd för dessa ska fördelas i fortsättningen.
Arkivsituationen idag, den digitala delen växer lavinartat och den analoga är redan idag en liten del i förhållande till denna. 98% av all information i världen idag är digital. Den analoga informationen digitaliseras idag för att göras mer tillgänglig, inte för att vinna utrymme och minska kostnaderna för förvaring – det skapas E-arkiv.
Grundläggande för demokratin är att vi har en öppen tillgång till arkiven och att de används. Nya sätt att nå (digital) arkivinformation och kopplas samman olika former av annan information blir viktigt i framtiden, t ex via våra smartphones.
Tillgänglighet och angeläget är viktiga ledord för framtidens arkiv.
Regionen har ett centralt strategiskt mål för kulturen: Deltagande i kulturlivet ska ökas, vilket innebär interkulturell dialog och att nå nya målgrupper.
Ett annat viktigt mål är hållbar landsbygdsutveckling som har regional relevans. Här handlar det om att motverka den ständigt pågående urbaniseringen och därmed utarmningen av landsbygden. Den lokala förankringen blir också allt mer viktig, även för de enskilda arkiven.
Viktigt att föreningsarkiven i Västra Götaland kan utveckla sin samverkan. En viktig fråga är här att utveckla stödet till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund.
Min förväntan på workshopen är att det kommer fram input från er som jag inte ser, dvs utmaningar och möjligheter som ni uppfattar utifrån era olika positioner.

 

Workshop Susanna Uppling, marknadsförare vid Stockholms stadsarkiv
– Fråga 1 – Enas om två- till tre utvecklingsmöjligheter/områden

Susanna Uppling

Gruppernas förslag: Samla in material från nya föreningar och invandrarföreningar, samt digitaliseringen, nätverk behövs på nationell nivå för digitaliseringen, det behövs projektmedel, arbeta med pedagogik för skolan (källor och metod), både utmaning och möjlighet, men resurser behövs, väva in arkiven i kulturbegreppet, använda befintliga arenor, t ex Prisma Västra Götaland, möjlighet att nå ut och samverka, nå målgrupper som vi vanligen inte når, t ex ungdomar, nysvenskar, digitalisering – samlad lösning behövs, kanske genom Riksarkivet, vilka samverkansformer ska vi utveckla framöver?, samarbete mellan organisationer såväl som projektverksamhet över gränserna, digitaliseringen ger möjligheter till att nå ut, hur ska vi bevara arkivmaterial efter de nya samverkansformerna, såsom Facebooksgrupper osv, arkiven har en nyckelroll i gallring och att synliggöra det som finns att använda i olika sammanhang (det har ett värde), demokrati, dialog, pedagogik är viktiga ord för arbetet – Västarvet tog  fram en handledning för skolungdomar att använda arkivet i sitt skolarbete, nya målgrupper, en gemensam organisation för arkiven i Västra Götaland.
Lennart Plooms kommentarer: Vi måste hjälpas åt att hitta former för hur vi samlar in det nya materialet, viktigt också att det sker enligt enhetliga principer.

 

Workshop efter lunch – Vilka hinder finns för en önskad utveckling? Vad behöver vi göra för att överkomma hindren?
Gruppernas förslag: Intresset från målgrupperna kanske viker, styrelsen behöver utbildning för att hitta nya grepp, passivitet i branschen, svårt att ta tag i frågorna när vi är små arkiv, vi måste samverka mer på regional nivå och arbeta strategiskt för att få med politikerna, Riksarkivet behöver input underifrån om vad de behöver samverka kring, eldsjälar dör ut, finns organisationslustan kvar, hur ska vi utveckla oss, gemensamma lösningar, hur kan vi rädda lokaltidningars arkiv, historielösheten i samhället kombinerat med dagens behov av snabbhet (står i motsats till att arbeta med arkivmaterial), arkiven måste vara motståndsrörelse, hitta ny kunskap måste få ta tid, att nå skolan genom lärarna ett sätt att lösa problemet, resursbrist är ett hinder, antingen gör vi oss mindre eller så måste vi få mer resurser, kanske ska vi titta mer strategiskt på vad vi ska samla in i relation till strukturen på föreningsliv och företagsamhet i våra olika områden, olika aspekter av centralisering skapar hinder för verksamhet på lokal nivå, gemensam marknadsförare som arbetar mot skolor och kommuner vore bra.
Lennart Plooms kommentarer: Ett generellt hot är synen på fakta (alternativa fakta). Det har alltid funnits, ska man vara medveten om. Nu har det blivit etablerat på ett annat sätt. Och ifrågasättande av att spara arkivmaterial kan vi vänta oss, ”vad ska det vara bra för”. Få människor att förstå betydelsen av att hitta ny kunskap och att det sker med utgångspunkt i arkivens material. Vad det betyder att vi har sparat arkivmaterial för synen på vår historia. Det räcker inte att vi bevarar arkiven, utan att vi bevarar kulturen kring arkiven, vad de är bra för osv.
Lennart Plooms slutkommentarer: Det spretar i synpunkterna från er, men det finns en enighet kring de stora frågorna.

Johan Nordinge rapportera sin grupps förslag

Efter workshopen underhöll Lödöse museums personal med medeltid dans

.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/02/07/workshop-samverkan-pa-hotel-eggers-goteborg-den-6-februari/

Jan 05

Illustrationer av modeskaparen Rohdi Heintz

 I Göteborgs föreningsarkiv finns bland annat dessa illustrationer, skapade av Rohdi Heintz – en av Sveriges stora modeskapare under 1900-talets senare hälft. En av dem är odaterad men troligen gjordes den liksom de andra två illustrationerna under åren 1958-1964 då Rohdi studerade.

Rohdi föddes den 4 mars 1943 i Göteborg och slog igenom som modeskapare på 1960-talet. Redan som barn var han intresserad av konst och efter första året på gymnasiet beslutade pappan att sonen skulle få ägna sig åt teckning och mode på heltid. Parallellt med sina studier på Textilhögskolan i Borås och Konstindustriskolan i Göteborg praktiserade Rohdi som designassistent på modeföretaget Wettergren Koncernen AB Göteborg. Han blev senare vid 23 års ålder chefsdesigner för Wettergren Koncernen. Detta uppdrag utmynnade i en internationell karriär då många av kollektionerna lanserades till flera ledande varuhus i Skandinavien och Europa såsom Harrods, Jaeger of London och Galeries Lafayette.

 

Under 1970-1990-talen designade Rohdi för en rad olika märken: Twilfit, Gulins, Björn Borg och Paramount Studio Clothing för att nämna några. 1982 blev han den förste vinnaren av priset Guldknappen som delades ut av Damernas Värld, ett pris som instiftats för att uppmärksamma en svensk designer och främja svensk modeformgivning. Samma år startade han Rohdi Heintz Design vars största projekt blev ett samarbete med Björn Borg. Med kollektionen Björn Borg Menswear Collection ville han skapa en exklusiv herrkollektion med tuffare framtoning som passade alla åldrar. Generösa linjer och naturmaterial var utmärkande för plaggen. Kollektionen lanserades i Europa, USA och Japan på varuhus såsom Saks, Bloomingdales och Seibu. 2000-talet ägnade sig Rohdi mer åt ideellt arbete, till exempel var han mentor åt deltagarna i svenska versionen av TV-programmet Project Runway Sverige år 2012. Efter en mycket produktiv karriär avled Rohdi Heintz den 20 juni 2014.

Lite galen, folklig och opportun snobb är återkommande beskrivningar för Rohdis person, karaktärsdrag som också kan urskiljas i hans design. Med en målmedveten och självsäker inställning skapade han ett gränsöverskridande mode när det gällde tid, ålder och kön. Kvaliteten i kläderna var en självklarhet, men framför allt skulle kläderna fungera att bära i vardagen.

Källor:
Rohdi Heintz CV, uå
A short history of the Wettergren Group of Companies, Gothenburg, Sverige, uå
Göteborgs-Posten, 24 juni, 2014
Göteborgs-Tidningen, Lördagsextra, 6 september, 1975
Habit, nr 9, 1983
PM, “Porträttet” av Ulla Gabay, uå

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2017/01/05/illustrationer-av-modeskaparen-rohdi-heintz/

Okt 03

STUDIO WEZÄTA Färgfotografiets genombrott i svensk reklam.

dicksson13okt13 oktober kl. 18.30
Andra föreläsningen i en serie av fem som visas av Skaraborgs Föreningsarkiv på Lidköpings bibliotek, direkt från Riksarkivet/Landsarkivet Göteborg.

Färgfotografiet blev en sensation inom reklambranschen när det kom och i Sverige fick det sitt stora genombrott under 1950-talet. En av de då mest drivande aktörerna var Wezäta studio i Göteborg som bland annat producerade reklam för Volvo, Saab, Marabou, Mazetti och SKF. Wezätas tidstypiska fotografier, från 1930-talet och fram till 1960-talet, låg länge bortglömda i företagets efterlämnade arkiv.

Med hjälp av detta fantastiska bildmaterial berättar industriantikvarien och författaren Ida Dicksson om det moderna reklamfotografiets framväxt utifrån sin nyutkomna bok med samma titel som föreläsningen.

Boka gratisbiljett!
Skaraborgs Föreningsarkiv.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/10/03/studio-wezata-fargfotografiets-genombrott-i-svensk-reklam/

Sep 13

Landsbygd i förändring – Lantbruksnämnden, jordbrukarna och staten 1948-1989.

locke29septFörsta föreläsningen i en serie av fem som visas i Lidköping, direkt från Riksarkivet/Landsarkivet Göteborg.

Efter andra världskriget genomfördes en stor omstrukturering av svensk landsbygd. Många jordbrukare fick lägga ned sina verk-samheter och flyttade till urbana områden för att istället arbeta inom industrin, medan vissa lantbrukare fick stöd och uppmuntran för att utveckla sina verksamheter. Folket och gårdarna på landsbygden blev färre, men jordbruken blev också större och producerade mer. Vem var drivande i denna förändring, och hur såg man på den ute i lokalsamhällena runt om i Sverige?

Föreläsning av Anna Locke, doktorand i historia vid Göteborgs universitet.

Boka gratisbiljett! Skaraborgs Föreningsarkiv.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/09/13/landsbygd-forandring-lantbruksnamnden-jordbrukarna-och-staten-1948-1989/

Sep 09

Kulturarvsdag på Mölndals Stadsmuseum söndag 11 september

Kulturarvsdag Mölndals museum

På söndag är det Kulturarvsdag på Mölndals Stadsmuseum. Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland har bjudit in Bifrostkyrkan (Mölndal), Johanneskyrkan (Mölndal) och Ekenkyrkan (Kållered) för en diskussion kring vilken roll som har och har haft i samhället samt redogöra för sin verksamhet idag. Samtliga församlingarna är anknutna till Equmeniakyrkan

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/09/09/kulturarvsdag-pa-molndals-stadsmuseum-sondag-11-september/

Sep 07

KULTURARVSDAGEN 2016

Varje år under september månad firas kulturarvsdagar över hela Europa för att bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Varje år har ett nytt tema. Årets tema är ”Tidens rörelser” och i samband med det vill Bohusläns föreningsarkiv lyfta fram idrotten genom att visa hur den såsom en del av 1900-talets folkrörelse varit med och format vårt samhälle och samtidigt blivit en viktig del i vårt lands kulturarv. Vi kommer under dagen bjuda på föreläsningar och utställningar, foto och filmvisning etc. Fri entré!
Hjärtligt välkomna!Kulturarvsdagen 2016.jpeg

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/09/07/kulturarvsdagen-2016/

Jun 15

MHF Hindåsgården plus efterlysningsbild

På initiativ från överläkare Runfors i Mölnlycke bildade Mölndalsavdelningen av MHF tillsammans med Göteborgsavdelningen av MHF en andelsförening för uppförandet av en fritidsgård i Hindås. MHF Hindåsgården bekostades till stor del av en insamling vars medel skulle gå till inköp av tomt och en militärbarack. Den summan som samlades in uppgick till 3000 :-.

MHF Hindåsgården

Nedmontering av militärbaracken som kom att bli Hindåsgården 1947. Nedrivningsarbetet pågick från klockan två på eftermiddagen till klockan tio på kvällen

MHF Hindåsgården

En lördagseftermiddag från 1500 till 2300 byggdes Hindåsgården upp

 

Hindåsgården var ursprungligen en militärbarack situerad i Robertehöjd som monterades ner och restes helt och hållet av frivilliga insatser. Kostnaden för bygget av MHF Hindåsgården landade på 5000 kronor inklusive inköp av tomtmark.

 

MHF Hindåsgården,

Mölnlycke J klass grävde grunden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hindåsgården invigdes den 21:e september 1947 och invigningen besöktes av ungefär 100 medlemmar.

 

 

MHf Hindåsgården

 

 

 

 

 

Tyvärr så har vi inte så mycket information om denna bild. Det ser ut som den är tagen i samband med bildandet av MHF Hindåsgården i Tempelriddarlogen på Storgatan i Göteborg. Vet ni vilka personerna är på fotografiet så är vi mycket tacksamma om ni kontaktar oss.

DHR, handikapp, rullstolsburen, MHF Hindåsgårdenröjning, buskage, MHF Hindåsgården

 

 

 

 

MHF Hindåsgården arrangerade mycket aktiviteter såsom De gamlas utfärd och bjöd ofta i handikappsorganisationen DHR till Hindås.

 

 

 

 

 

 

Mycket ideellt arbete har lagts ner för uppbyggandet och underhållet av Hindåsgården. Här ses två muntra kvinnliga ideella krafter i fullt arbete.

 

 

 

 

MHF Hindåsgården

 

En av aktivitet som MHF var tidiga med var bilorientering. Bilorientering som tävlingsform kom in tidigt på MHF:s program. Från 1950-talet arrangerade MHF tävlingar i bilorientering.

I bilorienteringen gällde det inte att köra så fort som möjligt, utan att köra så nära en idealtid som möjligt och att kunna läsa kartan och pricka in kontroller av olika slag.

 

MHF Hindåsgården

 

 

MHF Hindåsgården var en mycket välbesökt och omtyckt stuga. Föreningen anordnade mycket aktiviteter och fester och var centralt för nykterhetsrörelsen och det lokala föreningslivet.

Hindåsgården såldes 2005.

Permalänk till denna artikel: http://www3.arkivportalen.nu/2016/06/15/mhf-hindasgarden/